Lgr11
Centralt innehåll:
Kunskapskrav:
- Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
- Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
- Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
- Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.
- Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
- Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Kunskapskrav:
- Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder.
- Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar.
- Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.
- Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.
- Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
Hitta historien av Mats Vänehem
Jättebra bilderbok om hela Sveriges historia. Man får följa samma plats från istiden till nutiden. Bra att jämföra förändringar mellan bilder. I slutet av boken finns även fakta, som man som lärare kan läsa innan man berättar för eleverna.
Denna bok får med det mesta i det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr11.
Denna bok får med det mesta i det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr11.
Sms
Låt eleverna skriva "sms" som om de vore historiska personer. Tack till Sofie :)
Kol och tjära
Material:
2 konservburkar
Liten plåt med ett hål i (helst lite böjd, så vätska gärna rinner ner i hålet)
Furustickor
Öppen eld
Tång
Spade som tål värme
Gör såhär:
Spänta stickor som är ca 5-7 mm tjocka. De får inte vara längre än vad konservburk 1 är djup. Fyll hela burken och se till att inga stickor sticker ut.
Gräv ett hål i eldstaden, lika djup som en konservburk 2. Placera den tomma burken i hålet (botten ned) och täck över med plåten. Hålet ska vara över burken.
Ta den fulla burken med stickorna och vänd den upp och ned över hålet.
Täck den tomma burken med sand så den inte syns. Se till att täta mellan plåten och den övre burken så det inte kommer in nån luft. Låt inte vallen gå upp mer än 3 cm runt den övre burken.
Lägg gärna en sten på toppen så den inte välter.
Elda i 1-2 timmar, beroende på den övre burkens storlek. Det ä'r viktigt att det är eld hela tiden så det blir tillräckligt varmt så att värmen driver ut tjäran ur träbitarna.
2 konservburkar
Liten plåt med ett hål i (helst lite böjd, så vätska gärna rinner ner i hålet)
Furustickor
Öppen eld
Tång
Spade som tål värme
Gör såhär:
Spänta stickor som är ca 5-7 mm tjocka. De får inte vara längre än vad konservburk 1 är djup. Fyll hela burken och se till att inga stickor sticker ut.
Gräv ett hål i eldstaden, lika djup som en konservburk 2. Placera den tomma burken i hålet (botten ned) och täck över med plåten. Hålet ska vara över burken.
Ta den fulla burken med stickorna och vänd den upp och ned över hålet.
Täck den tomma burken med sand så den inte syns. Se till att täta mellan plåten och den övre burken så det inte kommer in nån luft. Låt inte vallen gå upp mer än 3 cm runt den övre burken.
Lägg gärna en sten på toppen så den inte välter.
Elda i 1-2 timmar, beroende på den övre burkens storlek. Det ä'r viktigt att det är eld hela tiden så det blir tillräckligt varmt så att värmen driver ut tjäran ur träbitarna.
Ritkol
Material:
En konservburk
Torr sand
Färska pinnar från lövträd (diametern ska vara ca 0,5-1 cm)
Öppen eld
Tång
Gör såhär:
Skär/hugg pinnarna i lagom långa bitar (kanske 1 dm, de ska vara kortare än konservburkens djup) och skala av barken.
Lägg pinnarna i konservburken. Det ska vara lite glest emellan så sanden kommer igenom.
Täck burken med sanden och ställ i elden i 1-2 timmar beroende på burkens tjocklek.
Förslag:
Gör en krita var som eleven sedan får måla med (utomhus...). Utställning!
En konservburk
Torr sand
Färska pinnar från lövträd (diametern ska vara ca 0,5-1 cm)
Öppen eld
Tång
Gör såhär:
Skär/hugg pinnarna i lagom långa bitar (kanske 1 dm, de ska vara kortare än konservburkens djup) och skala av barken.
Lägg pinnarna i konservburken. Det ska vara lite glest emellan så sanden kommer igenom.
Täck burken med sanden och ställ i elden i 1-2 timmar beroende på burkens tjocklek.
Förslag:
Gör en krita var som eleven sedan får måla med (utomhus...). Utställning!
Stenålderslim
Material:
Harts (köps på färghandel)
Bivax
Öppen eld
Gör såhär:
Blanda lika delar av harts och bivax i en konservburk.
Värm den i elden.
När allt smält är det bara att börja limma försiktigt.
Vill man limma ihop stenar är det bra att värma stenarna först.
Förslag:
Kanske en liten skulptur
Stentroll med hjälp av hällmålnings-färg och garn
Pinngubbar
Någonting man kunde ha användning av förr, kanske gaffel av pinne och spikar?
Harts (köps på färghandel)
Bivax
Öppen eld
Gör såhär:
Blanda lika delar av harts och bivax i en konservburk.
Värm den i elden.
När allt smält är det bara att börja limma försiktigt.
Vill man limma ihop stenar är det bra att värma stenarna först.
Förslag:
Kanske en liten skulptur
Stentroll med hjälp av hällmålnings-färg och garn
Pinngubbar
Någonting man kunde ha användning av förr, kanske gaffel av pinne och spikar?
Hällmålning
Material:
Äggvita
Pigment (ex. krossad bränd lera, järnoxid etc.). Gärna flera olika färger (röd om det ska bli runor).
Sten att måla på
Gör såhär:
Om du har hela ägg: börja med att separera vitan från gulan och spara vitan (mycket protein som binder bra).
Lägg äggulor i olika burkar och blanda i pigmenten till lagom tjocka färger som är lätta att måla med (inte för lös men heller inte för tjock).
Måla något vackert på stenen, gärna inspirerat av runstenar etc.
Akta för att måla på berg/hus av sten/nåt annat viktigt - färgen sitter kvar!
Förslag:
Runstenar
Göm meddelanden i skogen till varandra/främlingar
Stentroll med stenålders-limmet
Äggvita
Pigment (ex. krossad bränd lera, järnoxid etc.). Gärna flera olika färger (röd om det ska bli runor).
Sten att måla på
Gör såhär:
Om du har hela ägg: börja med att separera vitan från gulan och spara vitan (mycket protein som binder bra).
Lägg äggulor i olika burkar och blanda i pigmenten till lagom tjocka färger som är lätta att måla med (inte för lös men heller inte för tjock).
Måla något vackert på stenen, gärna inspirerat av runstenar etc.
Akta för att måla på berg/hus av sten/nåt annat viktigt - färgen sitter kvar!
Förslag:
Runstenar
Göm meddelanden i skogen till varandra/främlingar
Stentroll med stenålders-limmet
Teknik på t.ex. bronsåldern
På friluftsdagen till Kungshögarna gjorde vi en kul grej. Vi gjorde smycken av olika slags metalltråd (jag gjorde i koppar).
Man formar sin metalltråd (ca 20 cm långt) och sedan lägger man den på en hård yta (exempelvis undersidan av en stekpanna)
och bankar löst med en hammare så den blir platt. Då har man smidigt (smidat?) fast kallt. Man kan göra olika symboler eller valfritt.
Vi testade även att tillverka rep av lin/hampa (kan köpas på Biltema). Ta en bit, två och två, snurra i varsin ände, vik i tre delar och
låt den snurra ihop sig. Då har du gjort ett stabilt rep!
Man formar sin metalltråd (ca 20 cm långt) och sedan lägger man den på en hård yta (exempelvis undersidan av en stekpanna)
och bankar löst med en hammare så den blir platt. Då har man smidigt (smidat?) fast kallt. Man kan göra olika symboler eller valfritt.
Vi testade även att tillverka rep av lin/hampa (kan köpas på Biltema). Ta en bit, två och två, snurra i varsin ände, vik i tre delar och
låt den snurra ihop sig. Då har du gjort ett stabilt rep!
Gjuta med metall
Varför?
Gjutning i metall är en gammal kunskap. I Sverige göt man mycket tenn, koppar, brons och järn. (Tenn utvinns från tennsten, koppar från kopparmalm, järn från järnmalm, brons är en blandning av tenn och koppar).
Varför gjuter man?
Hur tror ni man kom på det här med gjutning?
Vad kan det ha haft för betydelse?
Vad i vardagen är gjutet och gjort av en metall? (Smycken, vapen, mynt, bestick, grytor, slevar... Visa exempel)
Material:
Metall (tenn, koppar, brons, järn) - jag använde tenn
"Slev" att smälta metallen i
Gipsbitar 13 mm tjock, ca 10*10 cm (så inte formarna blir för stora)
Pennor
Stora spikar eller skruvmejslar
Brytbladsknivar (kanske hanteras av läraren...)
Öppen eld
Eldhandskar
Spännjärn (eller liknande för att trycka ihop gipsplattorna)
Två träplattor
Gör såhär:
Ta en gipsbit och rita en figur (kanske ett hjärta) (Tänk på att bara rita konturerna, inte för nära kanten och att bokstäver måste spegelvändas!)
Ta kniven (eller få hjälp av en lärare) och skär ut mönstret så att pappret går att plocka bort.
Ta spiken/skruvmejseln och gröp ur tills du är nöjd. Obs! Varken för djup eller för tunn och inte under papperskanten...
Glöm inte "röret" där metallen ska rinna igenom och lufthål UPPÅT (jättetunna, det räcker med ett drag med kniven).
Sätt ihop din form med en likadan platta (utan form), två större träplattor utanpå och sen stämjärnet så det blir ett jämt tryck.
Ställ den på backen, inte på sten då kan det skvätta!
Smält metallen i elden och häll i formen.
Vänta nån minut och bryt sedan bort gipset runt figuren
Klar!
Förslag:
Första formen kanske inte ska vara så komplicerad, kanske en kvadrat. Form nummer två kan de få välja själv eftersom de förstått principen.
Smycken.
Figur att sätta fast på en låda eller liknande med historieföremål i.
Gjutning i metall är en gammal kunskap. I Sverige göt man mycket tenn, koppar, brons och järn. (Tenn utvinns från tennsten, koppar från kopparmalm, järn från järnmalm, brons är en blandning av tenn och koppar).
Varför gjuter man?
Hur tror ni man kom på det här med gjutning?
Vad kan det ha haft för betydelse?
Vad i vardagen är gjutet och gjort av en metall? (Smycken, vapen, mynt, bestick, grytor, slevar... Visa exempel)
Material:
Metall (tenn, koppar, brons, järn) - jag använde tenn
"Slev" att smälta metallen i
Gipsbitar 13 mm tjock, ca 10*10 cm (så inte formarna blir för stora)
Pennor
Stora spikar eller skruvmejslar
Brytbladsknivar (kanske hanteras av läraren...)
Öppen eld
Eldhandskar
Spännjärn (eller liknande för att trycka ihop gipsplattorna)
Två träplattor
Gör såhär:
Ta en gipsbit och rita en figur (kanske ett hjärta) (Tänk på att bara rita konturerna, inte för nära kanten och att bokstäver måste spegelvändas!)
Ta kniven (eller få hjälp av en lärare) och skär ut mönstret så att pappret går att plocka bort.
Ta spiken/skruvmejseln och gröp ur tills du är nöjd. Obs! Varken för djup eller för tunn och inte under papperskanten...
Glöm inte "röret" där metallen ska rinna igenom och lufthål UPPÅT (jättetunna, det räcker med ett drag med kniven).
Sätt ihop din form med en likadan platta (utan form), två större träplattor utanpå och sen stämjärnet så det blir ett jämt tryck.
Ställ den på backen, inte på sten då kan det skvätta!
Smält metallen i elden och häll i formen.
Vänta nån minut och bryt sedan bort gipset runt figuren
Klar!
Förslag:
Första formen kanske inte ska vara så komplicerad, kanske en kvadrat. Form nummer två kan de få välja själv eftersom de förstått principen.
Smycken.
Figur att sätta fast på en låda eller liknande med historieföremål i.
Stompa-bröd på Muurikka
Text av: Jonny Häger
Nedan finns receptet till ett enkelt bröd som med fördel tillagas på sk. Muurikka, en plåthäll man eldar under. Dessa finns i olika storlekar men den minsta som är 48 cm i diameter räcker gott och väl, det blir tungt att bära annars. Gör degen dagen före om du vill, förvara i kylskåp.
Väl ute på plats så är det bra att ha en ”skärbräda” med sig. Antingen i plast eller ännu hellre en enkel platta i ämnet Plywood. En bit om 40x30 cm är lagom och gärna inoljad. På denna kan barnen baka ut sitt bröd.
För att få lite fett för bättre stekning så kan smör bredas på brödets ena sida. Om man vill så lägger man brödet med den smörade sidan nedåt, för att sedan vända brödet relativt snabbt när smöret smält (smöret kan smälta fort om det är varmt och rinna iväg). Det går också bra att lägga brödet med smörsidan uppåt först och efter en liten stund vända smöret nedåt, eventuellt hinner det smälta ner i brödet innan du vänder första gången. Generellt behöver man vända flera gånger för att hålla koll så inte brödet blir för svart!
Recept på Stompa-bröd:
Gott att ha på är ex. honung eller lingonsylt.
Nedan finns receptet till ett enkelt bröd som med fördel tillagas på sk. Muurikka, en plåthäll man eldar under. Dessa finns i olika storlekar men den minsta som är 48 cm i diameter räcker gott och väl, det blir tungt att bära annars. Gör degen dagen före om du vill, förvara i kylskåp.
Väl ute på plats så är det bra att ha en ”skärbräda” med sig. Antingen i plast eller ännu hellre en enkel platta i ämnet Plywood. En bit om 40x30 cm är lagom och gärna inoljad. På denna kan barnen baka ut sitt bröd.
För att få lite fett för bättre stekning så kan smör bredas på brödets ena sida. Om man vill så lägger man brödet med den smörade sidan nedåt, för att sedan vända brödet relativt snabbt när smöret smält (smöret kan smälta fort om det är varmt och rinna iväg). Det går också bra att lägga brödet med smörsidan uppåt först och efter en liten stund vända smöret nedåt, eventuellt hinner det smälta ner i brödet innan du vänder första gången. Generellt behöver man vända flera gånger för att hålla koll så inte brödet blir för svart!
Recept på Stompa-bröd:
- 1,5 liter rågsikt
- 0,5 liter filmjölk (eller vatten, se nedan på bikarbonat)
- 0,5 dl sirap brukar vi ha i, om man vill, inte så noga med mängden, tjafsa inte med att kladda ner ett mått med sirapen...
- 2 tsk mald fänkål (eller div brödkryddor)
- 2 tsk salt
- 2 tsk bikarbonat (om man tar vatten så är det ingen syra i degen, och då behövs t.ex. lite bakpulver också, men bara bakpulver blir det en annan smak av, så hoppa inte över bikarbonaten om du har vetten istället för filmjölk.)
Gott att ha på är ex. honung eller lingonsylt.